Sen min naprapat mer eller mindre förbjöd mig att sova på såväl mage som på sidan, har jag brottats med den stora utmaningen att försöka somna och sova på rygg. Hur gör människor? Hur i hela världen kan en somna liggandes raklång på rygg, stirrandes i taket? Varje kväll känns det som om jag ligger och väntar på något, vilket gör det ännu svårare att somna. Det måste vara det mest omysiga sättet att somna på, ingen härlig känsla av att gosa in sig i kudden och täcket och uppnå en avslappnad ställning. Noll. Nada. Istället ligger jag där med armarna längs med kroppen, benen raka och med blicken stadigt i taket. Ja, jag vet att jag borde blunda, men själva sovställningen inbjuder inte direkt till att sluta ögonen. Nu är det ju så att nacke och axlar har blivit bättre sen jag börjat med denna sovställning (soldaten), så det finns väl egentligen ingen återvändo.
Vad jag däremot är lite orolig över är om jag även kommer att gå igenom någon form av personlighetsförändring då alla tester visar på att den som sover i Soldaten är väldigt olik till sättet från den som sover i Fritt-fall-ställningen (min favoritställning).
Sovställningar och karaktärsdrag enligt tidningen MåBra:
Soldaten, en person som sover på rygg i givakt, har många paralleller till sitt namn. 8 procent sov på detta vis, där följande personlighetsdrag noterades:
– tystlåtna
– reserverade
– höga krav
Fritt-fall-ställningen, när du sover på mage med armarna utsträckta, är som ovanstående en mindre vanlig sovställning. 7 procent av deltagarna valde att vila på det sättet. Deras personlighetsdrag var:
– känsliga för kritik
– utåtriktade
– bra självförtroende
I huvudet på Petra 